chasing liberty.
Hello alla dudsen där ute, what's up!?
Jag har äntligen lite tid över för datorn, härligt! Dock är det brorsans dator jag fått sno, för min dator verkar dom hålla hårt i på Sony... Man tycker ju att det är dags att lämna tillbaka den, men icke!
Anyway, det nya året har börjat sjukt bra för Madde! Asså jag själv då, om vi ska vara så noga.
Studierna går utmärkt (jamen okej visst, det hade ju vart lite sorgligt om jag halkat efter redan i början, men det har jag som sagt INTE...), och gamla jobbet på Vikinglinjen rullar på, och nya jobbet på Svensk Fondservice går även det riktigt bra. Så Madde ska med andra ord inte klaga på sin tillvaro.
Sen hade hon ju som sagt en sjukt rolig helg i Karlstad hos Martin.
Hon och Per stod för skandaler från början till slut. Fylla, hångel, kaos, och studenter i full piratmundering. Ni hör ju att det var en fullspäckad helg liksom ;)
Åh, jag måste bara ge credd till Obama (han läser ju självklart Maddes blogg, så det känns viktigt att jag förmedlar mina åsikter till han personligen dårå)...
Anyway... Hans presidenttal är det jag vill komma till. Vilket tal det var! Han steg om möjligt ännu mer i mina ögon nu, än han gjorde dagen då han vann voteringen.
Madde håller inte alls med medierna om att det var ett 'lame speech' han höll, utan det var snarare ett korrekt, ärligt, rakt och proffisionellt tal. Ett president tal från början till slut.
Visst, hans 'Yes we can'- speech kan mycket möjligt varit det bästa, men med tanke på situationen som fortfarande råder i Usa, så hade det väl inte kännts direkt sanningenligt om han stod där och lova guld och gröna skogar...?
Jag tror på Obama, han är precis var vår värld behöver!
Och demokrati är en förbannat bra sak. Allas åsikter ska fram. Rättvisan ska fram. GO OMBAMA!!
Ojoj, det var nog första gången Madde skrev nåt politiskt i den här bloggen. Så kan det gå!!
Men det är ju ändå bara hon själv, och Obama dårå, som läser nuförtiden, så det är väl bara att kladda ner all skit man har inom sig :P
ne, nu är det dags att röra på sig. pussokram till mina vänner, en käftsmäll till er andra och vinkevink till resterande som inte ville åka på stryk. och adios såklart.
